Adventskaffe

I eftermiddag kommer "tanterna" på adventskaffe till frun så jag flyr fältet. Jag söker mig till Persson i Ringa med en nyinköpt saffranslängd. Persson har ju "kanalerna" han, ja de me fotbollen på, Everton-Liverpool och Arsenal-Chelsea. Sen smyger jag mig hemåt när kafferepet är över och tittar på El Cla`sico på Camp Nou.

Annars har veckan gått utan överraskningar, jag var på återbesök hos min läkare som ordinerade en ny magnetröntgen av nacken, besvären kvarstår och vissa dagar är besvärliga när jag stapplar fram och armarna känns som stickande brännande tentakler.

Födelsedagskalas

Såhär i höstmörkret piggar det upp med födelsekalas, det började redan i augusti med Linnea,Felicia och Emelie, Engla i sept, frun, Arna och Laila i oktober och nu i november Micke,Mor Anna och Pontus för att avslutas med Linda och Jonatan i december. Sen börjar det om igen med resten av släkten på vårkanten.

Det senaste kalaset var för mor Anna som fyller 86 år den 23 nov, men vi firade igår söndag uppe hos fam. Evensson i Ljusdal. God mat ,tårta och ett glatt humör stördes ej av regn och rusk. Tack Berit och Sune för värdskapet.

Klubbmöte

Höstens "grisklubbsmöte" avverkades igårkväll, vi var bjudna krögargrisen Kamrat Lund i Svartsundsviken. Näten var utlagda dagen före och skulle vitjas, magert resultat som vanligt, ett tjugotal simpor blev kvällens fångst. Nassenerik och Aspen hade lämnat återbud men annars var samlingen komplett med Pecka , Persson, assistent Larsson, kamrat Lund och jag själv. Krögarn hade efter önskemål från Larsson valt ärtsoppa och punch eftersom Larsson gillar jusst detta och med förtjusning sveper ett glas. Efterrätten blev kaka och svårvispad lättgrädde. och vickningen bestod av gravad öring på hårdmacka. Allt detta sköljdes ner med mängder av insmugglad öl, gin, wiskey och loranga. Synd bara att Aspen och Nassenerik uteblev.

Mätta och belåtna drog vi oss hemåt i regnvädret kring midnatt, 541:- rikare efter trav och tipsvinst.

Världens ände

Världens ände brukar kallas Vallvik, men idag har jag besökt världens ände med vedtransport, 10 säckar, och jag tror det ligger vid Långmyran vid Storberget mellan Vallvik och E:4 an. Ensligt men lungt ställe, en åretruntboende med en granne där vi levererade björkveden, björnen brukade äta äpplen i hans trädgård och han hade sett honom två gånger, men nu har den troligen lagt sig i idet. "Grisklubbsmöte" i morgon lördag ,så assistent Larsson och jag lägger ett par nät hos kamrat Lund för vickning imorgon. Ärtsoppa med punch är avicerat, men Larsson har även beställt gravad öring som vickning och han får väl som han vill. Det är kanske dags att ta upp fiskebåten, det är i allafall mitten av november, vi får se !!!!! avvaktar vädret.

Kalkonsoppa

Att man kan koka soppa på en spik är ju känt men koka soppa på en kalkon, och speciellt på en kalkon som slaktad vägde över 14 kilo det kan jag inte hitta recept på. Men skam den som ger upp, jag stuvade ner det frysta skrovet i en stor kastrull med vatten, tillsatte lite av varje från kryddhyllan och kokade i några timmar. Därefter silade jag av buljongen, rensade skrovet på kött, tillsatte lök,morötter, potatis och jag tror det var en palsternacka, det fanns inte så många "knölar" i kylen och fortsatte kokandet, smaksatte med salt och lite persilja och vips hade jag gjort en alldeles egen "kalkonsoppa". Med en ostmacka smakade det faktiskt riktigt gott.

Glöggtider

Sommartid,normaltid, juletid och varför inte glöggtid, jag har inga som helst problem med de olika tideräkningarna. Däremot frun Kitty är kluven och tveksam till sommartid, juletid och allt va detta innebär, klockan vägrar hon att ställa om, julen vill hon helst hoppa över även om hon redan tagit fram stakarna, och idag i dimman gick hon ut i skogen och hämtade en utegran (adventgran), katterna Nisse Hult och tjocka fröknarna satt förundrade på fönsterbrädan och begrundade proceduren. Glöggen hade hon spetsat med Rejmersholms brännvin special, lammsteken ligger i lergrytan och potatisgratängen väntar på ugnen. Lite av förjulsstämmning kanhända. De ä lungt.

Kojdag

Så var den här, höstens första snöfall, det är inte mycket men det räcker till min första "kojdag", gymmet "vedbacken" får vila idag. Jag vet inte om vädret har något med pessimistkonsulten Ronny Eriksson att göra men han besökte Söderhamn och teatern igårkväll. Det var en trevlig kväll om man tycker om hans beskrivnng av samhället. Det kommer nog inte att gå någon nöd på honom på ålderdommens höst, med pensionsfonder , a-kassa och åldringsvård ,folk kommer alltid att vilja höra och få bekräftat om hur eländigt det är här i världen. Nu lägger jag in en pinne i brasan och kryper upp i soffan med Dan Browns senaste bok Den förlorade symbolen.